Små och medelstora företag (SMF) är viktiga för samhället, inte minst då de står för två tredjedelar av alla jobb inom den privata sektorn. Men det är svårt att få till regelbunden kvalitetsutveckling i sådana företag. Det menar chalmersforskaren Marcus Assarlind som har undersökt svårigheterna och designat en modell som företag kan använda sig av för att komma igång med kvalitetsarbete. Studien visar att mycket handlar om den viktiga kopplingen mellan förbättringsmål och strategiarbete.
I en värld där förutsättningarna förändras allt snabbare behöver företag hitta nya sätt att utveckla och anpassa sig. Att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling är en möjlighet att tackla dessa utmaningar. Marcus har under fem år hunnit studera ett litet, ett mellanstort och ett stort företag inom tillverkningsindustrin för att ta reda på vilka svårigheterna med kvalitetsarbetet är och hur företagen kan arbeta för att lyckas. Han har även studerat två olika förbättringsprogram som heter Produktionslyftet och Future SME, som i sin tur har arbetat med hundratals företag.
Ratad idé blev kvalitetssuccé
På det lilla företaget i studien innebar startskottet för kvalitetsarbetet att man organiserade produktionen i en linje istället för att varje anställd hade ansvar för sitt område. Ägaren ratade först förslaget och förstod inte alls hur ”idéer utvecklade på Toyota” skulle kunna hjälpa hans lilla företag. Många anställda trodde dessutom att jobbet skulle bli tråkigt och förberedde sig på att söka sig vidare till andra arbetsplatser.
– Men det blev en riktig fullträff! Omsättningen och kapaciteten mångdubblades, arbetet blev varken tråkigare eller roligare men förändringen innebar betydligt färre arbetsrelaterade skador och de anställda slapp jobba övertid på helger, berättar Marcus.
Hos det medelstora företaget gav kvalitetsarbetet inledningsvis ett bra utfall. Man nådde sedan en punkt där man behövde lyckas engagera alla anställda och inte minst ledningen, för att kunna avancera.
– I dessa företag har kvalitetsarbetet uppstått allt eftersom, men inte alltid på ett sätt som fått ledningen att följa med i utvecklingen. I kontrast så kan man se att de båda förbättringsprogrammen tidigt arbetar med ledningens engagemang, vilket kan underlätta den långsiktiga framgången för kvalitetsarbetet. I studierna såg jag att företag med en tydlig och tidig planeringsprocess som hade kopplat förbättringsmål till sin övergripande strategi lyckades få både bättre resultat och bättre uthållighet i sitt arbete, förklarar Marcus.
Läs hela nyhetsartikeln hos Teknikens ekonomi och organisation
Fakta
Marcus Assarlind är verksam vid avdelningen för industriell kvalitetsutveckling på institutionen Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers. Han disputerar den 14 februari klockan 10.00 med avhandlingen Adoption of Quality Management in Small and Medium Enterprises. Efter disputationen väntar fortsatt forskning och undervisning under våren 2014.
Marcus Assarlind
Adoption of Quality Management in Small and Medium Enterprises
Postat i:Forskning från Chalmers, Näringsliv, Nytt om chalmerister, Nytt om Chalmers
